Hur hanterar jag att jag fick min diagnos sent och länge trodde att jag bara var lat?

Försök byta frågan ”Varför var jag så lat?” mot ”Vad gjorde det svårt att komma i gång eller orka?” Det kan handla om exempelvis otydliga instruktioner, många intryck eller svårigheter att planera. Allt behöver inte bero på diagnosen för att dina svårigheter ska tas på allvar.

Välj en situation i vardagen och pröva ett litet stöd, som en skriftlig startpunkt, kortare arbetsdelar eller en planerad paus. Lägg märke till om det hjälper, snarare än att bedöma din karaktär. Du behöver inte först bevisa att du har kämpat tillräckligt för att få be om hjälp.

Prata med någon du litar på om sorgen eller ilskan över sådant som blev fel. Om du går i skolan kan elevhälsan hjälpa dig att prata med lärare om stöd. Om självanklagelserna tar stor plats kan samtalsstöd i vården vara ett sätt att bearbeta dem.