Hur svarar jag när mitt barn frågar om diagnosen betyder att det aldrig kommer att klara sig som vuxen?
Kort svar
Svara att en diagnos inte avgör exakt hur vuxenlivet blir. Många hittar fungerande sätt att studera, arbeta och ha relationer, ibland med stöd. Var ärlig med att behoven kan finnas kvar och förändras. Att klara sig betyder inte att göra allt ensam, och barnet behöver inte lösa hela sin framtid nu.
Längre svar
Du kan säga: ”Nej, diagnosen betyder inte att du aldrig kommer att klara dig. Jag kan inte veta exakt hur ditt liv blir, men vi kan ta reda på vad du behöver och hjälpa dig steg för steg.”
Fråga vilken del av vuxenlivet barnet tänker på, som pengar, arbete, vänner eller att bo själv. En konkret oro är lättare att prata om än ett stort krav på att kunna allt som vuxen.
Beskriv hjälpmedel, rutiner och stöd från andra som vanliga delar av ett fungerande liv. Om barnet vill kan ni ta del av olika vuxnas erfarenheter av samma diagnos, utan att göra deras liv till ett facit för barnets framtid.
Källa & officiell fördjupning
Svaret är en sammanfattning. Läs alltid källan för det som gäller just nu.
Fler frågor
- Hur hjälper jag mitt barn när det säger att det är dumt för att skolarbetet är svårt?
- Hur berättar jag om mitt barns diagnos utan att barnet känner att det är något fel på det?
- Hur kan jag som lärare ge återkoppling utan att skada en elevs självkänsla?
- Hur slutar jag jämföra mig med klasskompisar som har lättare för sig?